Svar ang. min pappa
Fick massa frågor om min pappa alldeles nyss, så jag ska försöka svara på dom och jag inser verkligen hur liten del min pappa har haft av min uppväxt när jag tittar i gamla album. Jag tittade i två stycken och det fanns 7 kort på mig och pappa i dom.
Jag önskar att jag hade haft en normal uppväxt med två gifta föräldrar, under samma tak hela mitt liv. Men det blev inte riktigt så.
Mamma och jag flyttade till Enköping eftersom pappa och mamma hade gjort slut innan eller precis efter jag kom till världen, så mamma gjorde därför valet att flytta för att min pappa gjorde misstag gång på gång och aldrig ändrade på sig. Han hade väldigt svårt att hålla sig till mamma och var väldigt oärlig mot henne.
När mamma flyttade och fick ensam vårdnad om mig så åkte jag i början upp där lite då och då. Men min pappa har fullt upp med sin bowling hall och hade därför väldigt sällan tid att ta hand och umgås med mig och min bror. Så både jag och min bror spenderade därför mycket tid hos våran farmor.
Nu för tiden har min pappa nästan aldrig tid att prata eller ses, han har fullt upp och jag förstår honom. Jag ringde en gång i veckan förut men jag har gett upp det, allt jag får tillbaka är" jag jobbar nu men jag ringer upp dig sen älskling". Dock väldigt sällan det händer inom tre dagar.
Om pappa bara hade tagit ledigt de få veckorna om året som jag var där, hade nog våran relation varit helt annorlunda idag. Jag önskar att han hade tagit sig tiden att lära känna mig och Andreas så som han lärt känna min yngsta bror Lucas.
Jag förstår att min pappa har fullt upp och är väldigt upptagen med hans TVÅ hallar, spelningar och alla dessa tjejer som kommer och går lika fort. Jag förstår det, det är hans liv han får leva det precis så som han vill. Men det enda jag tycker är att han skulle ha lagt ner mer tid på att lära känna mig, och verkligen försökt få ett speciellt band med mig för nu är min mamma min enda räddning jag har. Thomas är inte garanterad att finnas i mitt liv för alltid, men pappa kunde varit.
Ja, jag känner att min pappa svek mig. Han svek mig när han lämnade mig, han svek mig när han inte hade tid, han svek mig när han total ignorerade mina samtal för att jobbet var viktigare och jag hatar honom för att han alltid ska lova saker och sen inte hålla dom.
En pappa ska vara en flickas kung, någon att se upp till och en klippa. Jag har tyvärr aldrig fått känna det med min pappa. Tyvärr är det Thomas som har varit min klippa och den jag har sett upp till och tagit efter. Det är Thomas som får vara en del av mitt liv, Thomas har alltid varit intresserad, han vet vad jag tycker om och inte. Thomas. Inte min pappa.
Jag önskar han läste det här och försöker förstå vad det är jag vill få fram. Allt jag vill är att han lägger ner tid. På mig. Inte på Lucas. För jag behöver min pappa. Nu.
Pappa och Anders är anledningen till att jag inte litar på män. Anders för det han gjorde, och pappa för alla gånger han lovat saker och sen aldrig hållit det han sagt.
